Distansdag tre

Jobbig start på dagen, motivationen var på topp för ännu ett distanspass men benen hade bestämt sig för att strejka lite. Känslan av fräschhet var inte något som fanns i överflöd om man säger som så! Men iväg kom jag, sällskapet var också idag Christian. Han var lika stark idag som igår och till en början fick jag kämpa och dra igång benen för att dom skulle börja lyda och för att jag bara skulle hinna med!

Efter en stund så släppte allt och plötsligt så kändes åkningen som normalt igen!? Konstigt att jag skall behöva 50-70km för att få igång benen, kanske jag börjar bli gammal? Men den normala känslan försvann snabbt och byttes ut mot överlevnadskänslan. Kroppen är inte ens lite van att bomba kvantitetsträning tre dagar i sträck! Hem kom jag, men tog inte länge förrän jag tog beslutet att det blir vila eller åtminstone återhämtande träning imorgon.