måndag 11 december 2017

k=10

Träningen rullar på! Länge sedan jag haft sådan framsteg dag till dag som jag har får tillfället. Skoj! Sen är jag ju på en nivån ganska långt ifrån var jag vill vara så är kanske inte så svårt att ha en utvecklingslinje med riktningkoefficient på 10.
Fortsätter det på dethär sättet enda fram till första tävlingarna i april så blir det riktigt skoj! Men det kan det ju inte göra... väl?

I vilket fall som helst så njuter jag som fisken i vattnet att det får rulla på som det gör nu. 

torsdag 30 november 2017

Trainingseason is ON

Tjo!

Graden av ledig tid reflekteras ganska klart i min blogginläggs frekvens... Att bli egenföretagare och samtidigt fortsätta med en elitsatsning har ifrågasatts mången gång, ingen har sagt att det skall gå lätt, men det SKALL gå! Har haft en fart i vardagen som kan mest liknas vid talesättet "fullt ös - medvetslös!" så någon energi för träning och bloggning har bara inte funnits.
Nu börjar det dock lugna ner och stabilisera sig på företagsfronten då allt är up and running på riktigt så de senaste veckorna har jag igen kunnat planera strukturerad träning åt mig själv, vilket är mer än skönt!

Fundersam över formen en dag i slutet av september
Vad har då skett de senaste veckorna? Pettsson Coaching Ab har flyttat in i nya lokaler vid Fitness Club i Jakobstad. Där erbjuder jag förutom idrottsträning även nuförtiden idrottstester åt bland annat cyklister. Stora investeringar har blivit gjorda i form av test ergometer och annan testutrustning vilket gjort det osäkra livet som egenföretagare under post-studietiden än mer stressfyllt än normalt. Men jag har gjort allt på det sätt som jag har visionerat mig, på det sätt som jag vet det kommer att fungera och på det sättet som det skall vara så framtiden är både ljus och spännande!


Nu får jag bara säga full fart mot sommaren 2018 och välkommen med på min resa mot en snabb och framgångsrik tävlingsäsong 2018!

Formen i nuläget! Tummen skall svängas under vintern så att den pekar rakt upp!

onsdag 13 september 2017

Off-season efter säsongen som blev som den blev

Här sitter jag och har nu slickat de mentala såren efter en tuff säsong. Har inte varit speciellt roligt att tävla på cykeln under 2017, förstås finns det vissa ljusglimtar men de är inte många. Finns många orsaker till varför sommaren blev en sådan flopp som den blev. Men kortfattat så var jag förkyld vid fel tillfälle flera gånger och slutspurt med studierna samt flytt hem från Falun. Att jag inte fick någon kontinuitet i träningen då den var som viktigast gjorde att jag aldrig kom igång, var alltid 1-3 steg efter. Men så blir det när livet kommer in i bilden med stort L.

Helt total värdelös var inte säsongen. På Rhodos med landslaget så var jag exakt där jag ville vara med tanke på den finska sommaren. Där kunde jag till och med attackera sådana cyklister som idag skrivit kontrakt på world tour nivå! Inte heller Velodrom FM får inte heller glömmas då det är det enda med godkänt som jag hänt för mig inom mitt eget idrottande på finsk mark i år.

Säsongen avslutades mentalt redan 30 juli men först i mitten på augusti togs sista slutgiltiga beslutet att säsongen var över. I och med att jag alltid var på fel plats vid fel tillfälle, med fel ben så tröt inställningen och glädjen i allt.
Därför blev höstens projekt att hitta det roliga i cyklingen igen, Sedan augusti månad började har jag inte hoppat på cykeln en endaste gång utan att jag faktiskt velat det och sakta men säkert så har motivationen kommit tillbaka! Ser med stor entusiasm fram emot den nionde oktober då min träningssäsong börjar på riktigt. I vinter skall försprånget jag gett de andra ätas in och i April 2018 står jag på startlinjen redo att göra andra nervösa!

Säsongen 2016 var min bästa hittills. 2018 skall vara bättre!


lördag 12 augusti 2017

OTB mot nya utmaningar

OTB eller Over The Bar lika hjälplöst som när en sådan händer så flög jag in i mtb-världen.

Under våren i Falun sålde jag min trogne vintertjänare, min Rose cyclocross. I och med det så inledde jag en jakt på en ny vintercykel. Siktet var inställt på en mtb eftersom den är mera mångsidig än en cyclocross. Så under slutet av juli månad landade en ny mtb hemma hos mig.


En Canyon Exceed med utrustning som är allt för bra för en vintercykel. Men så var den ju också tänkt att kunna fungera som en duglig skogsmoppe när det behövs lite omväxling.
Hittills har jag bara varit nöjd. Trots att jag inte är den mest graciösa stigcyklisten. Trots att jag gjort några OTBs redan (den senaste och mest brutala gjordes idag). Nu när jag befinner mig i något av en mellan säsong innan vinterns förberedelse inför nästa säsong så ger en mtb en ny dimension i träningen. Får lära mig något nytt och samtidigt träna cykel. Får cykla sakta men ändå få känslan av att jag cyklar snabbt!

När jag spikade höstens tävlingar var mtb med i utformningen av programmet och jag är säker på att hösten ger mig nya erfarenheter som för mig framåt som cyklist!

tisdag 8 augusti 2017

Genom regn, motvind och uppförsbacke!

Bloggen har varit nere, helt nere. Har inte haft någon glöd att blogga, ingen alls. Det beror dels på att något som heter livet har hänt, men även på att cykeln inte rullat som jag velat. Säsongen har varit avslutad både en, två och tre gånger men fortsätter trots allt fram till det bistra slutet i höst.

Sedan sist har jag hunnit med att tacka Falun för mig, flytta hem till Finland, tävla i Finland, vidareutveckla Pettsson Coaching AB och mycket annat. På tävlingsfronten kan vi kort sammanfatta att juni månad var den sämsta tävlingsmånaden sedan jag började tävla på elitnivå. Jag vara bara dålig. Riktigt dålig!

Juli fortsatte inte bättre. Laget lyckades på Satakunnan ajot där vi vann hela etaploppet med Marco men annars var det bara tjockt i mina ben. Inför säsongen två huvudmål de två helgerna med velodrom FM så var målen stora men varken kropp eller knopp kunde motsvara målen. Omnium blev en flopp på alla möjliga vis.

Andra helgen med 4km IP, Scratch och 4 km TP samt poänglopp blev desto bättre. Huvudgrenarna, förföljelseloppen floppade totalt med resultaten fyra (IP) och brons i (TP). Man borde träna för att lyckas i dessa grenar har jag på känn...

Scratchen och Poängloppet gick som tur var bättre! Silver i bägge grenarna efter taktiskt nästan perfekta lopp från min sida! med 300m kvar av scratchen tappade jag koncentrationen och samtidigt guldet. På poängloppet dominerade jag spurterna och ägde taktiken, förutom att min lagkompis Jarkko tog varv på oss och avgjorde till sin fördel på det sättet!

Nu är det nya tag, mot sommaren 2018, som gäller. Tävla och träna för kontinuitetens och den skojiga saken skull så ser vi när nästa steg skall tas i vinter. Välkommen med på resan igen!


 PS. Om ni inte redan gör det så tycker jag ni skall gå in på Facebook för att gilla Pettsson Coaching Ab!



onsdag 17 maj 2017

Motvind och uppförsbacke

Ja, vad skall man säga? Blåser motvind för tillfälle... Sedan förra veckans onsdag har följande saker hänt:

  • I onsdags crashade min dator mitt i skrivande av examensarbete
  • Kunde inte köpa en ny av oförklarliga orsaker
  • Igår gav min delar av min telefon upp
  • Idag fick jag mitt livs värsta ryggskott
Beskrivande ansiktsuttryck.
Helt okej lista på åtta dagar. Som tur var har det hänt några saker som slätat ut misären. Min studie kompis John hjälpte mig med datorn, jag och Anna var på utförd till Stockholm samt att examensarbetet blev klart för ventilering efter monster plugg av John och mig under måndag.

Men svårt att se de ljusa punkterna för tillfället då ryggen är på ett all time low. När det small till så var det bara dämpa fallet mot golvet på bästa sätt eftersom benen blev kraftlösa. Att ta mig från golvet till sängen i rummet bredvid tog dryga 20 minuter med Annas hjälp.
Men men livet återvänder väl någon gång, hoppas jag.


Drömmer om mer medvind åtta dagarna är bättre än de åtta som varit.

söndag 14 maj 2017

Motivationens dödshåla

Här var det tyst igen. Förlåt och ursäkta men motivationen har väl inte varit nära toppen den senaste tiden. Fullt upp med det mesta förutom att tävla. Små grejer som gjort att vardagen för det mesta varit en motvind var och varannan dag.
För närvarande håller jag och min "kollega" John på med vårt slutarbete på idrottstränar programmet vilket har krävt mycket mental energi för att få ihop allt och nu börjar det snart närma sig slutet, vilket är skönt.



Vad det gäller cyklingen så är motivationen nära noll. För mycket stress och annat som tagit tid och energi i kombination med ett uteblivet tävlingsprogram har gjort att suget inte funnits där alla dagar. Så formen är kass men håller åtminstone uppe en någorlunda grundform som skall ta mig genom tävlingarna i sommar. Kan väl kort och gott säga preseason inför sommaren 2018 blir lång! #varasnabb2018. Hann tävla en helg tillsammans med Ryska Posten Racing team, vilket var ett skönt avbrott i en annars två månader lång tävlingstorka.



Men nu blir det sakta men säkert att snart höja nivån igen. Tre veckor kvar som boende i Falun och fyra veckor tills första tävlingen på finsk mark för 2017! Hoppas på någon form så att man inte gör bort sig helt och hållet!

måndag 10 april 2017

Blåste fram på Östgötaslätten

Skrällen att jag skulle gå på attack! Ingen som känner mig lite bättre var överraskad då jag efter fem kilometer igår ställde mig på pedalerna och gasade....

Årets förta nummer på röda dressen
 Formen inför igår var som sagt ett stort frågetecken och egentligen hade jag väl mått bättre av att hänga med i klungan så länge som möjligt. Men vad kan man. Var blåsigt värre så tänkte vara klok och är man i en grupp före klungan så kanske man är med när det skall avgöras på riktigt.
Som sagt attackerade jag efter 5 kilometer, medfick jag svenska mästaren Richard Larsén, Robert Pölder och en Giro GBG cyklist. En stund senare kom en liten grupp till ikapp med Fåglum Karlsson, två danska conti cyklister och en Hymer cyklist. Samarbetet fungerade inte optimalt, mest på grund av att Pölder och en dansk var lite väl villiga att stå över jobbet. Men snabbt gick det trots det!
När vi närmade oss avslutningsvarven så kom en grupp ikapp oss och nu var vi plötsligt ca 15 cyklister i tät. Av dessa var sex från Tre Berg så tänkte att jag sätter mig bak i gruppen för att vila och äta. Där tänkte jag fel för på nästa kantvinds parti så flög jag av då jag inte rymdes med i vingen. SURT SURT SURT SURT.

Efter en stunds cykling i egenhand blev jag ikapp körd av det som var kvar av klungan. Där fanns Jarkko och Lauri så hjälpte dem med lite positionering och vindskydd under några varv innan jag flög av igen i kantvinden.
Sedan var det bara att rulla igenom loppet med grupetton in som 34. 

Inget resultat jag är nöjd med normalt sätt men prestationen igår var ett stort steg i rätt riktning! Formen räckte till att gasa i 60 kilometer sedan så klarade jag inte av att tänka rätt vilket dödade mig effektivt och snabbt.

Utrustningen var det inte nått fel på! De nya C75orna kändes kanon!
Nu är det träning över påsken som gäller och sedan skall det gasas igen i samband med Kinnekulle helgen om två veckor!

lördag 8 april 2017

Dags för race!

Imorgon smäller det igen! En månad efter tävlingspremiären på Rhodos så skall den nordiska premiären avklaras imorgon. GIF-Chebici cyklisterna kommer hem från Belgien och stannar vid Östgötaloppet så jag möter upp dem nu om en stund efter att Hagströmska bussen når Motala. För underhållningen ner så har Viktor aka Kebab-gurun stått för så nu vet vi alla i bussen var man hittar landets bästa kebab!

Blir spännande att se var jag står, oklart med formen på grund av förkylningen men skall göra mitt bästa i den hårda kantvinden. Farten kommer att vara hård i och med att runt 20 st conticyklister står på startlinjen så gäller att sitta rätt och gasa rätt för att lyckas imorgon. Lite tur skadar väl inte heller.
Målet är att vara lika trött imorgon som efter tävlingspremiären ifjol i samband med Lattomeriajo!


fredag 7 april 2017

Bergochdalbana


Hej hopp! Här har det igen stått stilla. Mycket på grund av att jag varit less på bergochdalbanan som hållit på sedan jag började träna igen i oktober efter skadan jag dro på mig ifjol. Först går allt som på räls och så plötsligt så blir det någon form av ofrivillig paus. I och med Rhodos var jag bra på gång, vilade några dagar här hemma och gasade sedan vidare. Såklart blev jag sjuk precis när känslan började komma...

Nåja en krya-paus och nu är jag igång igen. Varje pass känns som ett stort steg åt rätt riktning så genom att skynda långsamt så lär det nog bli bra till slut. 
Surt med förkylnigen var att jag missade lagets läger nere i Belgien. Hade sett fram emot det men hälsan går först och ville inte smitta ner resten av laget så bästa att skippa allt då.


En bättre grej med att vara sjuk är att man hinner studera mera då! Nu är det bara 8 veckor kvar före skolan skall vara klar och slutarbetet har precis börjat rulla ur stargroparna! Spännande tider!



fredag 17 mars 2017

Tour of Rhodes UCI 2.2 - vårform som inte räckte till

Sedan några stressiga dagar är jag tillbaks hemma i Falun. WiFi skuggan var tät på hotellet på Rhodos förra veckan så hade inte tålamod att ägna tre timmar bara för att publicera inlägg så fick pausa bloggen.
Säsongens andra och tredje tävlingsdagar blev stora floppar för både min del och för vädrets del. Kort och gott så kan jag för min del sammanfatta första etappen för min del som att jag inte återhämtade mig från Rhodes GP och träningsveckan som följde efter.

Första etappen var relativt enkel bortsett från ett etapploppets största berg som kom ca 30km in i etappen. I ösregn och 8-10 grader så kom jag över toppen i grupetton. Tyvärr så tyckte resten av grupetton av de var Nibali eller Sagan utför på de delvist översvämmade vägar med den följden att jag var den ende som kom ner för berget utan att ha synat vägen eller diket. Jagade en stund själv, kom ikapp en annan gruppetto höjde farten för att få igång ett samarbete för att nå time limiten. Gick bra tills energin tog slut och jag ställde av mig själv från den halvhårda distansfarten. Suck och stön men bara att ta sig hem. I regn. Massvist med regn. Sa jag REGN? Alldrig cyklat i likande väder och lär knappast göra det igen. på vägarna fanns dammar där vattnet var så djupt att vristerna var under vattenytan när man trampade.... skoj!
Men kom i mål och fick starta andar etappen.

Första klungan på första etappen när störtregnet just hade börjat och
 vattenmassorna på vägarna inte var så stora.....

Andra etappen började i dryga 10 grader. Och regn... Regnade ihållande men inte lika kraftigt som dagen innan. på denna etapp såkom första berget emot vid runt 20 kilometer och där så sa kroppen stop. En maxpuls på 165 bpm under max prestation är ett tydligt tecken på att kroppen inte hade återhämtat sig från den för mig tuffa veckan. Dryga 30 slag saknas mot en normal prestation. Som ni kanske förstår så blev det en DNF för min del istället för 150km tempo för att nå time limit somskulle berättiga till start möjlighet på tredje etappen. Tråkigt men smart.

I efterhand så är det tydligt att jag inte klarade av den belastningen som tävling två dagar i rad kräver. Den missade hösten 2016, förkylningen istället för Rapha Festive500 efter jul och det obefintliga träningslägret i vår gjorde att jag inte räckte till för att tävla flera dagar i rad än en dag just nu. Dock så fick jag perfekt träning och nu är jag på god väg mot den nordiska tävlingssäsongen som kör igång om exakt tre veckor nu på söndag!

tisdag 7 mars 2017

Schleeten

Pungspark, käftsmäll och lite till är vad tävlingen i söndags var för min del! Återhämtningen efter urtömningen har varit långsam vilket märktes på gårdagens lätta och dagens lite tyngre träningspass.  En snabb analys av Garmin-filen från tävlingen plus lite övriga uppskattningar över förbränning för söndagen gör att dags energiförbrukningen blev en bra bit över 8000kcal troligtvis upp mot 9000kcal. Med andra ord inte så konstigt att kroppen är lite långsam i återhämtningen då jag inte är van med vare sig tävling eller stora träningsvolymer för tillfället. Men sakta men säkert kommer jag väl igen!
 
Arkivbild från när jag var schleeEeten och ur form
 tagen direkt efter Tre Berg Race 2015.
Efter fyra dagar med i princip perfekt väder här på ön så kom en storm in över ön ikväll. Prognoserna lovar 13ms vind och över 14mm regn för imorgon och än mer regn för torsdagen.... Så programmet är lite oklart för de närmaste dagarna men hoppas nu cykla något i alla fall.

söndag 5 mars 2017

Trött på Rhodos - Rhodes GP UCI 1.2

Gårdagen var inte bra för skallen! Tydligen hade hjärnan kommit på att jag skulle vara kass, piss, sämst och värdelös. Skämdes för dagens prestation innan ens dagen börjat. Sjukt vad första tävlingen för året kan göra!

På lokala velodromen för lagpresentation igår kväll
Nya tag idag och lite bättre mellan öronen. När det drog ihop sig för start ville jag vara långt framme direkt så stod i tredje led när masterstarten gick. Som vanligt droppade jag 100 platser på 30 sekunder och fick ändå jaga placeringar. Patetiskt vad jag är dålig på positionering i klungan. Men man blir väl inte bra på sånt man inte tränar på och i finska tävlingar behöver man inte vara bra på att positionera sig för att kunna positionera sig rätt.

Bena kändes riktigt bra i början av loppet så efter runt 40 minuter tyckte jag att en attack var på sin plats så det blev en liten patetisk självmordsutbrytning tillsammans med en grek som varade 20 minuter. Var nummer tre uppe på dagens första större stigning, stort för en halvfet plattlänning som mig!
Mindre stort var min förmåga att åka utför. Patetiskt. Men som sagt man blir bra på det man tränar på och nej, trainer och velodrom gör en inte till utförs virituos ala Sagan och Nibali. Cyklar inte snabbast uppför men cyklar om möjligt långsammare utför.... Förbättring Petter!

Starten på årets, om än korta, utbrytning


I väntan på dagens större stigning, 15 km på knappa 4% i snitt, som kom med 80 km till mål så gick tävlingen lätt. Satt med och njöt, åt och drack. Väl när stigningen kom satt jag bra med, tre-fyra cyklister framför mig. Satt med lätt utan problem, tills det kom en liten utförslöpa. Jag tappade allt och var plötsligt tredje-fjärde sista cyklist. Som sagt patetiskt. Precis då valde Team Wiggins att gasa lite och den lucka bakåt som jag skapat täpptes aldrig igen. Surt! Hade inte krävts några stora watt för att täcka den men hade ätit och druckit för lite så klarade inte av att producera vad som krävdes.

Bildade snabbt en duo med en britt som jag körde partempo tillsammans med sista 60 kilometerna. Trött som bara den i mål men trots det så gick det ändå att köra relativt hårt ända in i mål. Reultatet blev inget att skriva hem om i och med en 124 plats. Men första UCI racet som jag går i mål på så det får jag väl vara nöjd över. Även skönt att få drygt 190 tävlingskilometrar på kontot!

Till nästa start så tar jag med mig att sitta bättre i klungan, äta och dricka mer samt tänka bättre! Utförsåkningen måste också slipas på under veckan!

Tills nästa gång! Ha det gött nu blir det tidigt natt för min del!

lördag 4 mars 2017

Framme på Rhodos

Här har vi landat och gjort oss bekväma på hotellet. Känns som dom väckt upp en spökstad/ö bara för oss cyklister! Sjukt med lågsäsong!
Idag testade vi cyklarna och benen inför imorgon och ingen glad tanke dök upp i min hjärna. Dagen efter resa kroppen svarade inte alls på något sätt så önskar och hoppas innerligt på bättre känsla imorgon!





Ja imorgon är det ju som sagt landsvägspremiär. Wiggins, Tre Berg och en massa andra starka laga att stångas med runt om Rhodos. Spännande! Målet är att sitta bra och hitta en bra känsla för klungcykling! Hur det går hör ni när jag får hotellets internet att fungera!

tisdag 28 februari 2017

Landsvägspremiär T-5

Fem dagar kvar tills det smäller på riktigt! Tävlingspremiären för säsongen avklarades ju redan i oktober i och med första velodrom tävlingen men det är nu som det börjar riktigt på riktigt! Skoj! Den senaste tre veckorna sedan jag fick höra att jag skulle iväg till Rhodos så har formen gått ganska spik rakt uppåt. Så pass rakt upp att jag nått nya wattrekord på trainer under mina mest testade tidsintervaller! Gått med att kroppen svarat nu när jag fått bra kontinuitet i träningen sedan sista förkylningsvändan.

Schliiiiitschamt med syyyyyra
En bättre förmiddag på Runn hans också med under februari
Inför söndagens premiärlopp så har jag noll press på mig själv. Det går som det går. Det är ju trots allt första starten 2017 och bästa startfältet jag tävlat i samt tuffaste banorna jag tävlat på. Utmanande start på året kan man minst sagt säga! Målet är att få en så bra start på säsongen som möjligt och få in en bra känsla i klungan samt att hjälpa till i laget med det som jag kan. Närmare info om tävlingarna sparar jag till närmare helgen. För nu blir det att hoppa upp på trainern för att slita ännu ett set med intervaller.
Lär bli behagligare än premiärloppet för ett år sedan!
Samma känsla som fanns under den här dagen vill jag hitta!
 

onsdag 15 februari 2017

Livet leker

Full rulle här i staden mitt i Sverige. Under helgen hade jag föräldrarna på besök och bara timmen efter att de åkt på måndagen så anlände Anna hit till staden för att börja sin praktik. Kanon skoj gånger två! Livet blir ju lite annorlunda när man är två som bor tillsammans men hittills har jag inte märkt att något skulle bli sämre. Hur som helst så är det skönt att inte behöva lida igenom sex timmar med Statens Järnvägar bara för att få träffas!

Under sina snart tre dagar som Falubo har Anna inte sett annat än ett perfekt vinterväder. Sjukt bra väder har det varit! Idag tog vi vara på vädret och avnjöt en låååååångpromenad på Runn. Perfekt uppvärmning för dagens trainerpass blev det! Och vilket trainerpass det blev sen! PewPew ben och kanske årets bästa kropp. Gött!



För övrigt så spelade jag rinkbandy i söndags kväll och det var om möjligt ännu mera roligt än hockeyn på torsdagsmorgonen. Hade någon frågat om comeback till hösten 2017 under söndag kvällen så hade jag med 100% lovat att dra på mig en matchtröja!
Om mindre än en vecka börjar sista kursen innan slutarbetet skall skrivas så ljuset i tunneln med namnet "Skola" börjar även ses! Äntligen säger jag!



Mycket positivt i det här inlägget, men så är det för tillfället! Hoppas ni har det bra ni därute i världen för här rullar livet hårt fram!

lördag 11 februari 2017

På gång på riktigt

Nu efter fyra veckor med en positiv trend så börjar äntligen vara där jag hör hemma! Vilade järnet igår då kroppen var allt annat än pigg, trots att det skulle vara sista dagen på volym blocket. Ett steg i det där att vara smart i och med att jag lyssnade på kroppen!
Då fredagen blev vila så flyttades helgens program med en dag så att söndagens max 20min kördes redan idag istället för den planerade vilan. Med nya tävlingshjul som motivationshöjare så gick 20 minuter av bara farten och vips var ett nytt säsongsrekord noterat! Kanon! Skönt att vara nära den nivån som jag höll vid samma tidpunkt för ett år sedan vilket borde betyda att jag är i fas för när säsongen drar igång på riktigt i april efter både Rhodos och Belgien.



Nya tag imorgon med mera trainer och kanske till och med lite mera skridskor! Det ni!

fredag 10 februari 2017

Comeback på is

I augusti 2014 så packade jag ner mina Bauer Supreme One95 skridskor och Warrior Franchise hockey handskar i en väska tillsammans med mina skidskor. Igår, i februari 2017, öppnades denna väska för första gången sedan den packades inför flytten till Falun.
Fungerade ju via Pettsson Coaching som hjälptränare åt landsvägsgruppen på Hagströmska gymnasiet under hösten och även nu under våren så kommer jag att hjälpa till vid några tillfällen. Igår skulle en intern hockey match mellan mtb- och landsvägs-grupperna spelas så blev inbjuden/värvad till landsvägsgruppen. Smått skeptiskt tackade jag ja, visste inte vad jag kunde förvänta mig.


Väl på plats så var det kanske en av vårens hittills roligaste aktiviteter! Alla bjöd på  sig själva och ingen ville förlora! Var stor prestige i matchen då ingen ville förlora mot andra gruppen. För mig själv kändes det förvånansvärt bra. Betydligt stabilare än då jag spelade rinkbandy tär heim före jul, måste vara skridskorna som gjorde det, för någon specifik träning de senaste 6-7 veckorna har jag inte gjort!

Nå väl efteråt så började ju tankarna gå lite i huvudet. Vore en riktig comeback passande för nästa vinter? Spela och träna ishockey 2 gånger i veckan? Skulle inte bli sämre uthållighetsidrottare och cyklist av det, det är helt säkert! Får se vad det blir men just nu lockar det enormt!


Såklart var jag ju tvungen att bryta hockey-hypen med lite velodrom cykling. Inget fyra timmars pass dock utan ett lite snabbare och mer kvalitativt pass blev det den här gången. Gött med ben som svarar bättre och bättre för varje dag på banan!


onsdag 8 februari 2017

Han återuppstod på tredje veckan

För en dryg vecka sedan spekulerade jag i att jag återuppstår under den tredje veckan. Nu kan jag konstatera att fallet blev så. Bortsett från min rejäla vurpa förra tisdagen såvar förra veckan riktigt bra träningsmässigt. Finns märkbart mera watt i benen nu än för tre veckor sedan och längden på passen skruvas sakta men säkert uppåt. Kanon!

Den här veckan har till en början ett stort fokus på mängd. Bara för att få in lite annat i kroppen än de korta trainer passen med hög kvalitet. Så i måndags blev det trainer som uppvärmning och upptining efter ett distans ute, frös som aldrig tidigare! Igår var det dags för en idiotisk velodromkväll. Nästan 150 kilometer inne på Faluns 190 meter långa trä velodrom. Tur att det pågick pass hela kvällen så att man hade program och sällskap hela tiden för annars hade nog det knäckt knoppen!

Frös som aldrig förr så kunde inte ens hålla telefonen stadig för en bildunder upptiningen i måndags.

Nästan 800varv...

Efter passet var energinivåerna rekord låga och det har fortsatt idag också så allt för mycket vettig träning har inte blivit gjord idag, förutom ett fint fyspass i friidrottshallen. Men det blir väl att sadla trainern här nu på kvällskvisten så att man får lite cykling idag med.

Blev igår uppringd av Österbottens tidning och idag hade en liten text om mig i tidningen angående landslagsgrejen. Skoj då även tradiotionell media hänger med! Länk under bilden.

LÄS HÄR
Nej nu blir det att sadla trainern en stund! Hörs!

måndag 6 februari 2017

Vårens program 2.0

Skrev ju för en tid sedan ett inlägg om hur våren skulle se ut i stora drag. Det var då och allt har svängts upp och ner sedan dess!

För det första så skrev jag ju att jag skippar allt vad som heter träningsläger på sydligare breddgrader. Nu blir det två stycken ändå... Ojdå, hur skedde det? Bra fråga!
Träningsläger är väl fel, tävlingsläger är mer passande termer på lägren. Förra tisdagen blev jag väckt av ett samtal från SPU (finska cykel unionen) med frågan om jag vill åka med landslaget till Rhodos på ett en dags lopp (UCI 1.2) och ett etapplopp (UCI 2.2) i början av mars! Meddelade att formen kanske inte är det bästa med tanke på vad det är för tävlingar, men de tyckte ändå jag skulle åka. Så tackade ja!
Trodde inte att jag skulle få möjlighet att cykla i landslaget nu under våren med tanke på hur min vinter sett ut men stolt och glad att jag får chansen! Ser det helt och hållet som träning och jag gör det som laget vill att jag skall göra, med andra ord så blir det fokus på hjälpryttarroll för mig istället för resultat.
Mindre skoj med landslaget är ju att vi cyklister får stå för notan. Så vore det inte för mina stöttande föräldrar så hade jag inte ens haft råd att åka på det här landslags uppdraget.... #personligasponsorersökes

Förra vårens landslagsuppdrag i Danmark (foto: M.Nygård-Mattsson)
Grej två som ändrats är att det blir det tävlingsläger med GIF-Chebici i Belgien/Holland i månadsskiftet mars-april! Blir första gången som jag cyklar och tävlar i cykeltokiga Belgien. Knappa två veckor med Kermesse lopp och Ronde Van Vlaanderen live. Det ni, så börjas en cykelsäsong!

Foto: M.Nygård-Mattsson
Mera skoj är att jag under 2017 kommer att fungera som gäståkare i Ryska Posten Racing Team här i Sverige! Skall finnen hjälpa ryssen tänker ni nu!? Ja det skall han! Hoppas kunna bidra med lite hjälpande ben till det storsatsande Stockholmslaget!

Foto: N.Brus


onsdag 1 februari 2017

Det där med att vara smart

Förra inlägget handlade om att vara smart. Få en kontinuitet i träningen och börja bygga upp inför våren. Att vara smart höll inte i sig många minuter efter att inlägget publicerades för när jag skulle cykla iväg till DSA velodrom passet så lyckades jag få till en prakt vurpa i enda nedförsbacken på vägen till velodromen. Dålig uppmärksamhet på underlaget som ändrat från snöslask till ojämn is gjorde inte gott åt mig då jag susade fram i nästan 40km/h utför.

Nåja en öm kropp, ett blått och stelt knä klarade jag mig förhoppningsvis undan med. Tränade på velodromen direkt efter och det gick att cykla, dock inte smärtfritt. Idag fick kroppen vila då jag inte vilat sedan 22 januari. Det här kanske går under smart kategorin? Kände det att stel som en järnbalk så hade jag inget på velodromen att göra, inte heller vågade jag mig ut för att cykla och riskera en ny vurpa och trainer lockade inte på grund av att jag inte kan pressa knä nämnvärt.
Nåja nya tag imorgon bara, hoppas kroppen mår lite bättre efter smällen.

Dagens hemlagade mat!

tisdag 31 januari 2017

DNS - Dags att vara Nästan Smart

Skulle ju tävla i söndags var det tänkt. Men så blev det inte. DSA passet förra torsdagen slet liteväl mycket på mina ovana luftrör så fick DNS årets andra tävling. Surt då jag hade kunnat tävla, men skönt att inte behöva hålla upp med träning igen på grund av överansträngda luftrör som hade varit resultatet av att tävla.
Fokus nu just är att vara smart och på bästa sätt förbereda mig inför den stundande landsvägssäsongen. Den är inte många veckor bort och någon typ av form skall hittas snarast! För att hitta den så har jag inte råd med att vara borta från träning på grund av skador eller sjukdomar. Har nog med sådana redan från perioden juli-16 - januari -17. Kontinuitet är ledordet! Nionde april är första start i norden och då skall jag hänga med utan problem samt helst även kunna vara med och leka lite.





Som ni märker är jag lite positivare nu och det på grund av att jag har tre fina träningsdagar i benen nu. Pass då jag känt mig starkare än tidigare i år! Hoppas den uppåt stigande trenden håller i sig så kan ju kanske våren och sommaren bli riktigt roliga trots allt!

fredag 27 januari 2017

Uppstår han på den tredje veckan

Hej på er! Hoppas denna vecka fyra under 2017 varit fin på alla de möjliga sätt som finns.
Här i Falun så har veckan för min del inneburit, förutom studier och jobb med Pettsson Coaching, även en rejäl återkomst till träningen. Ett FTP test fick inledda den andra träningsveckan och där bekräftades den kassa formen. 386w slutade 20 minuterna på, överraskande höga siffror jämfört med vad jag förväntade mig men ändå sämsta jag presterat på en max tjuga sedan februari 2015. Bara att skynda långsamt och att hitta de 30-40 watten som saknas på tjugo minuter....

Vem säger cyklister endast skall cykla?
Tisdag och onsdag så överlevdes träningarna med bravur. Men sedan igår torsdag när det vankades DSA velodrom med snabbingar som OS-guld vinnare Rissveds, Tre-Berg proffset Kastemyr och NM-toppade velodrom specialisten Streijffert så blev det lite för mycket för en halv-blekfet långsam svenskfinländare. Kroppen var inte riktigt redo för det som DSA-Coach Ljungqvist ordinerade så jag fick vika ner mig då luftrören blev trötta. Allt för att inte få något tillbakaslag nu igen.

Glasögonen visar exakt hur dimmig blicken var!
Nu till helgen är det ett tävlingsfyllt schema i Falun. Svenska Skidspelen pågår på lugnet under både lördag och söndag och Omnium ordnas på velodromen på söndag. Tanken är att titta på skidvärldscupen via tv, istället för att stå vid spåren och frysa för att sedan köra ett fartträningspass i samband med tävlingarna på velodromen. Hur det blir med den planeringen visar sig men hoppas kunna genomföra den på bästa sätt! Huvudsaken är hur som helst att helgen inte får sätta käppar i hjulen för min fortsatta väg mot en normal nivå! Målet är att återuppstå helt och hållet på träningsfronten nästa vecka, den tredje veckan.

Pettsson Coahing som instruktör på Velodromen!

lördag 21 januari 2017

Mindre bra start på året

Hej på er. Hoppas ert år har börjat på bästa sätt. För egen del måste jag gnälla lite, för så här värdelös på cykeln har jag inte varit på bra många år! Uthålligheten och styrkan på cykeln som jag hade i höstas efter skadan var ju rena drömformen jämfört med vad jag har nu! Så först ett långt skade-uppehåll och sedan en rejäl dos av vinterinfluensa virus är effektivt sätt att helt förstöra ens träningsstatus på.
Har nu varit igång en vecka och för varje dag blir det lite bättre, väldigt lite bättre. Men som tur var är ju sommarens viktiga tävlingar 5 månader bort ännu så hinner nog bygga upp någon slags cykelkropp tills dess. Hoppas jag.

Drömformen från i höstas efter en kort promenad
Första tävlingen för året blev uppskjuten från förra helgen till troligtvis nästa då jag bara siktar på
att hänga med runt banan då det formstarkare gör upp om de finare placeringarna.


torsdag 5 januari 2017

Vårens program

Dagarna jär heim i Finland börjar snart vara räknade och snart så bär det av tillbaka mot Falun för en fullspäckad vår. Ser jag till vad som borde göras under våren så ser det ut som att det blir en hel del pusslande med allt för att hinna med det som skall hinnas med. 
För det första inleder jag min sista termin som studerande på Högskolan Dalarna, det i sin tur betyder att det skall skrivas slutarbete. Det betyder många timmar på PubMed, många timmar framför ordbehandlingsprogram samt kalkylblad men framförallt många timmar på Livi labbet. Spännande är bara förnamnet! Nästa skojiga sak är att jag får besök av världens bästa Anna under våren då hon fått praktikplats i Falun. Skönt att slippa de tråkiga och långa tågresorna som krävts hittills för att vi skall träffas!


Lite annat skoj skall ju också hinnas med under våren. Första uppgiften blir att hitta en lite form så att inte sommaren blir en enda stor flopp. Så träningen skall styras upp nu under våren så att det formen är hygglig i juni när det viktiga tävlingarna kommer. Formen är en bra bit under källaren nu för tillfället hur långt nere den är så kommer att synas om två veckor då jag nålar fast nummerlappen för att få lite fart i benen på vårens första Omnium i Falun.



Såklart blir det ju att jobba Pettsson Coaching vidare under våren. Första kvartalet gick överraskande bra och nu är det bara att bygga vidare och vidare utveckla allt lite mera så att företaget blir det jag vill att det skall bli!

Andra saker som händer, eller inte händer under våren är att det inte blir något träningsläger på sydliga breddgrader för min del. Har helt enkelt för mycket på gång för att kunna vara borta från Falun under en längre tid i ett sträck. Men med tanke på i vilket skick jag och min kropp är i för tillfället så har jag svårt att se hur jag skulle kunna få ut mera av ett träningsläger än att träna hemma i Falun. Har på känn att jag i nuläget skulle köra slut mig själv om jag skulle åka iväg så därför bygger jag i lugn och ro vidare i Falun.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...