torsdag 2 augusti 2012

Skratta eller gråta?

Blandade känslor efter veckans första försiktiga cykelrunda. Testade köra en väldigt teknisk runda som jag körde för 3 år sedan när cyklingen bara var kompliment till hockeyn. Då körde jag mot klockan varje gång och någon variation på rundorna hade jag inte, så fick sammanlagt tre stycken långa tekniska tempolopp varje vecka utöver ishockey träningen.

Idag kändes benen bra och farter på 40-42 km/h var inget som helst problem att hålla, knappt så att jag kände mig ansträngd så länge jag höll dem. MEN då med ca en tredje del kvar av rundan svängde jag in i rak motvind och uppförsbacke och plötsligt högg det till i knät, väldigt milt jämfört med förra veckans torsdag men ändå! Resultatet från detta var att min marschfart sjönk från 39-42 km/h ner till skamliga 24-27 km/h. Roligt med såna här saker när man tycker att kroppen börjar ha återhämtat sig så slår den ner en direkt tillbaka.

Bra från rundan idag var att jag åtminstone slog mitt gamla personbästa på sträckan, konstigt vore väl det om jag inte skulle ha gjort det. Trots den väldigt långsamma avslutningen så perssade jag med över 5 minuter, från en tid som jag för 3 år sedan trodde var oslagbar! Nästa personbästa på sträckan kommer på fredag nästan vecka. Då ryker ytterligare ett par minuter.

Nåja, blir att stretcha ut låret ännu mera och vila lite till så blir det att testa knät igen på måndag. DÅ SKALL DET VARA I BRUKBART SKICK! PUNKT. Behöver nog en och en halv veckas träning innan cup avslutningen. Det hinner jag inte med om jag inte lägger igång på måndag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...