Grisselörs tempo, 30.5

Oj vad denna dag försvunnit! Övertid på jobbet, snabbt besök till staden och plötsligt var klockan över 8! Ingen cykling idag med andra ord, inte ens pendling. Inte heller imorgon blir det någon cykling för då firar vi studenterna! Söndag är nästa cykeldag, då rullar det långt!

Gårdagens tider från tempot finns här nedan. Extra plus i kanten för alla 14 som tagit sig ut till banan, mycket roligare såhär än att köra ensam. Extra plus också åt Vagcyklist som körde hårt med sin mtb och åt Rasums som slog banrekord med vanlig landsvägscykel utan tt-pinnar. Håller fortsättningsvis kvar vid att det här är en av dom bästa träningsformerna, nästa gång två varv så blir det ännu bättre!

Namn      Tid      Utrustning
Pettsson  9.56      (lvg+pinnar)
Rasmus   10.02    (lvg)
Lars        10.09    (TT+disk)
Cay         10.40    (TT+disk)
Kent        11.02    (lvg)
Kaj          11.16    ("")
Kennet   ca11.20  ("")
Mas         11.20    ("")
Patte        11.25    ("")
Björkell    11.36    ("")
Mård        11.45    ("")
Jan            12.30    ("")
Yvonne     12.34  
("")
Maku        så snabb att klockan inte han med  ("")

Viss skillnad på utrustning, Vagcyklist med 29er, Cay med TT och en glad Lars med sin nya AirAttack och TT

Tre dagars sysslor

Börjar bli tre dagar sedan jag bloggat ordentligt så här kommer nu lite snabbt om vad som hänt. Fått lite överraskningar från Rose, kommer mera i ett annat inlägg. Klipp och trimmat gräs runt, mellan och bredvid gravstenar, uppskattningsvis 5000 stycken på tre dagar. Tur att jag får sällskap från och med nästa vecka säger jag bara! Hann också med klubbens årsmöte mitt bland allt annat. Såklart har det ju blivit lite träning också, två hårdare pass och ett distans pass. Hann också med klubbens årsmöte mitt bland allt annat.

Nåja till träningen. I tisdags körde jag back intervaller med crossen, tungt. Var svårare än vanligt då dom som sköter om backen hade lagt ut nytt grus på vägen, vilket gjorde att fästet var ännu sämre än vanligt. Fick åtminstone bra träning och helt ok tider, långt ifrån fjolårets men det kommer väl.

Testade toppen Rose byxor på toppen av det lokala berget.

I onsdags blev det två pass, pendlingstempo och distans. Två riktigt fina pass med en rejäl urblåsning av systemet redan före klockan 7 på morgonen och en behaglig hundring i underbart högsommar väder på kvällen. Topklasse enligt Tour! Topp betyg åt vägen mellan Pörkenäs och Grisselören, bättre än asfalt!

Njuter på grus med lvg

Vackert

Idag blev det premiär på klubbens tempobana. Hela 14(!) stycken var vi som körde, måste vara något slags rekord! Hade inga förväntningar då jag är sliten från jobbet och inte hade bjudit till på utrustnings fronten. Men visst rullade Rosen ändå! 9.56 blev tiden och jag är lite chockad! Allas tider kommer imorgon här på bloggen.
För att avsluta kvällen blev det en glassrunda med hjärtat ut till fäboda. Tror bestämt att hon börjar tycka om landsvägscyklingen!

Nya tag imorgon!

Bra träning

Fin träning två dagar i sträck. Men jobbet är jobbigt och har nu just dödat det bästa i benen. Gonatt och hörs imorgon

Tarmo Maantie - tur i oturen

Sådär ja, efter att ha smältat gårdagens lopp med några timmars bilkörande, lite sömn och åtta timmars arbetsdag så är jag mogen att skriva en rapport utan alltför mycket gnäll. Loppet började på bästa sätt, vi hade kommit överens att NCK skall ha en gubbe med i alla utbrytningar och att Tony skulle få avvakta i början. Så gick det också och Kenneth och jag var ett par gånger redan under första varvet. Inget blev något allvarligare då. Under andra varvet slank en fyra personers grupp iväg och fick snabbt bra utrymme strax senare försökte Kruunukattos Kejo tillsammans med Kenneth och Visillatalots Järvinen att brygga upp och lyckades med det också. Klungan var för tillfället nöjd eftersom Visillatalot och Chebici hade varsin åkare med. Då inga andra större lag var med så slogs tempot av och gruppen framför fick köra rejält. Efter någon kilometer började dock Chebici åkarens rygg komma emot och plötsligt hade dom ingen med, ansvaret att köra in gruppen låg helt på Chebici. Från vår sida var vi nöjda eftersom vi hade Kenneth med i en grupp som gott och väl skulle kunna hålla. Men så började oturen för oss, Kenneth punkterade och var igen tillbaka i klungan. Vi var tillbaka på ruta ett.
Både Tony och jag försökte få något till stånd de gångerna som Chebici "vilade" och slog av på tempot. Tony var närmast då han var 50 meter ifrån gruppen men han orkade inte solo i den rejäla motvinden. I slutet av fjärde varvet så slank Kenneth igen iväg i en liten grupp som jagade och tog in på gruppen framför.
Så kom dagens bomb vid langningsområdet på utgången på femte varvet. En Visillatalot cyklist (en normalt sätt mycket duktig och ordentlig sådan!) missade först en flaska och sedan en till och blev så frustrerad att han svor och slog i styret så att han tappade kontrollen på cykeln! Hann girade skarpt in en meter i körbanan och in i mitt styre och vurpan var ett faktum. Jag hölls på hjul men slet sönder klossarna och klacken under skorna. Fick inte fast skon i pedalen efteråt så racet var kört för mig. Förstår inte riktigt hur jag lyckats hålla mig uppe! Bakom mig var nog en 5-10 andra omkull inklusive Tony.
Tävlingen fortsatte och Kenneth var ytterligare 20 kilometer i utbrytning innan han blev inhämtad. Direkt hans grupp var inhämtad attackerade samma Visilla cyklist som orsakat vurpan och slapp iväg med en lite grupp som senare kom ikapp resterna av gruppen som gått på andra varvet. 5 man gjorde upp om segern och vinsten gick till 47-årige (!) Leppänen (Visilla).

För egen del så fick jag perfekt träning och jag tycker kroppen svarade bra med tanke på att jag varit sjuk. Bena är inte riktigt van med höga hastigheter ännu, men det kommer. Lungorna och luftrören bråkade ju åtminstone inte.

För NCK:s del blev oturen en stor del i dagen. Jan knep en 3. plats i H50 och Kenneth 14. i Elite. Tony och jag DNF pga vurpan och Timos kropp fungerade inte alls i H40. Resultat

Nya tag om två veckor i Borgå! Då deltar en WorldTour cyklist!

Dålig GoPro bild från spurten

Inte som på Strömsö

Dagen gick inte alls som planerat, men så kan det gå ibland. Fick ju åtminstone perfekt träning och en tommare plånbok. Mer imorgon.

Måndagen efter Tarmo ifjol fick jag dessa, imorgon får jag ta dom i bruk igen.

Inför Tarmo maantie

Den enorma pasta tallriken är intagen, banan är besiktad och snart blir det att börja ladda batterierna med sömn.
Hittills har uppladdningen varit bra med tanke på att jag varit sjuk. Hit till Björneborg kommer sex stycken NCK:are. Förutom jag så deltar också Kenneth, Tony och Jaakko i Elite klassen och i H40 har vi Timo och i H50 Jan. Fullt lag för oss i Elite för första gången i år och tävlingsdebuter på riktigt i år för Jan och Timo.
Tony visade förra helgen att formen är riktigt god när hann körde hem en andra plats i tuffa Fuji-Peloton GP, vi hoppas på likadana ben imorgon. För egen del är formen på stigande och förhoppningsvis klarar jag av att köra aktivt och finnas på rätt ställe vid rätt tidpunkt.

Loppet är för oss i Elite 136 kilometer långt och går på ett dryg 22 kilometer långt varv som vi kör 6 varv. Varvet är väldigt omväxlande och roligt, det händer något nästan hela tiden vilket troligtvis kommer att göra tävlingen snabb. Vinden borde inte påverka loppet nämnvärt då nästan hela varvet går bland träden. Ute på banan finns två backar, ena är 1000m lång och är målbacken och den andra är ute på varvet och är brantare och betydligt kortare.

Favoritskapet i Elite klassen får Matti Manninen (Chebici) och hela Visilla-laget axla. Manninen kör första tävlingen på finsk mark för i år och Visilla har levererat resultat hela våren. För NCK:s del lovar jag tre stycken topp-10 placeringar imorgon över hela linjen. Siktet är förstås ställt på bättre än så!

Nu natten så kör vi hårt imorgon.

GoPro bild från banan

Pre-race

Rullat en dryg timme idag och benen kändes bra. Efter det har det tankats vätska och mat samt tvättats cykel. Allt borde vara på topp med andra ord! Nu blir det bara att slänga prylarna i bilen och susa ner till Björneborg för Tarmo-maantie imorgon. Ett "inför-inlägg" kommer ikväll efter att vi besiktat banan och anlänt till hotellet. Tills dess kan ni kika hur det gick ifjol HÄR

Nya planer inför sommaren

Plötsligt som en blixt från en klar himmel kom jag idag i arbetet på att vi har ju tillgång till distrikts tävlingar bara vi kör 60-90 minuter med bil. Direkt jag slapp på lunchpaus checkade jag kalendern (ni hittar den HÄR). Ganska snabbt bestämde jag mig för en del tävlingar som jag skall delta i, för träningens skull. Nu har ni här i Jakobstads nejden också chans att boka in er i bilen. Två cyklister ryms med varje gång, först till kvarn gäller! Såklart delar vi bränsle kostnader.
Följande tävlingar är aktuella för min del:

11.6 Närpes kvartersopp, 2 platser lediga
16.6 Kauhajoki lvg, redan full bil
17.7 Vasa, 2 platser lediga
10.8 Laihia TT, 1 plats ledig
14.8 Jurva lvg, 2 platser

Häng med licens behövs ej!

Tävling är bästa träning. Borgåloppet 2012, mitt hittills jobbigaste och mest givande lopp

Snöpligt slut

Cykelfylld kväll igår. Hann med att Köra GP-träning med Kenneth och delta en stund på klubbens runda. Utöver det hann jag även inviga flickvännen i den fina sporten cykel. Nöjd var hon efteråt så blir nog flera turer på landsvägscykeln har jag på känn!

Just den där GP träningen som vi körde känns väldigt givande nu just. Ute vid Torsvikens travbana finns en liten sluten asfaltsbana på ca 400 meter. Har ingen aning om vad den var ämnad för när den byggdes på förra millenniet men i dagsläget är den perfekt för att träna kurvtagning vid höga hastigheter. Kör man den hårt och jagar fina tider går varvet runt 40 sekunder och innehåller 3 max spurter. Både kurv-tekniken och igångdragen får lite träning på den här banan. Blir med all säkerhet flera varv på banan i sommar trots att jag redan fick en 40-50 varv igår. Tyvärr är inte banan grusfri utan där finns smågrus på vissa ställen som gör att man skall ta det försiktigt, så att man inte får hälsa på asfalten! Så tänker ni ta er dit så skall ni köra många varv lugnt innan ni börjar köra hårdare.
För att skarva passet lite så styrde vi tvåhjulingarna mot torget för att sluta upp med flertalet andra cyklister, perfekt avslutning! Måste helt klart få kroppen i det skick att jag inte behöver planera träningen efter hur frisk jag är utan att jag kan planera träningen efter tisdags- och torsdagsrundorna. Nästa vecka då kör vi!
Tyvärr fick inte kvällen ett värdigt slut. Andra punkteringen år 2013 slog till.

GoPron fick vara med

Gänget

Så ja!

Äntligen börjar benen och lungorna hitta tillbaka på allvar! Inte sedan AHH-Ajot har jag haft lika bra driv i bena som igår då Kenneth och jag tuggade intervaller. Tre stycken tre minutare och en 10 kilometer vid attack fart. Precis vad jag behövde! Därmed var också veckans sista och enda hårda pass avklarat innan helgens tävling, Tarmo maantie.

Packade ner Cuben igår. Så nu är jag mtb-fri!

Sliten

Har börjat sommarjobba denna veckan. Det märks! Känner mig som en zombie mellan 17.00 och 7.00. Men av erfarenhet så borde zombie känslan försvinna tills nästa vecka, då borde kroppen vara van. Hoppas jag åtminstone.
Tränade lite i måndags då jag cyklade lite cx med Kenneth. Tungt var det! Hoppas att det var det mjuka underlaget som gjorde det jobbigt så att det går lite lättare på asfalten ikväll.

My bubby för kommande 13 veckorna

Söndag

Sedvanlig klubbrunda idag i toppen väder. Vi var väl ca 10 cyklister som rullade över dom platta vägarna här i vår nejd. Facit för dagen var två punkkor, två skyltspurter med vinster för min del, fika paus, knappa fyra timmar och 120 kilometer. Toppen runda helt klart!

omnomnom

Efter att ha kalasat på god mat och annat gott vid mommos och moffas så blev det en super skön kvälls runda i skogen med crossen. Oj vad kul det var att i egen takt få glida fram på de fina stigarna vid fäboda. Mera sånt!

Totala saldot för dagen ca160 km och ca 330min.

Mera bilder från gårdagens PP-runt fotade av Patrik Karlström hittas här

PP-runt

Blev sist och slutligen deltagande för min del i nejdens vårklassiker. Kroppen kändes ok så beslöt mig för att delta på ett lugnt sätt. Dels för att kroppen varit som den varit senaste 2 veckorna och dels för att förberedelserna dom sista 24 timmarna innan start varit allt annat än nöjaktiga, eller hur låter följande: Fredag: väckning kl 8.00, packa saker/städa lägenhet kl 8.30-11.00, brunch, skola kl 12-16.30, packa bil och avfärd från Åbo kl 17.30, bil hem med smörgås paus i Raumo, hem kl 23 och i säng runt halv 1. Tyvärr slutar inte jobbigheterna där. hade problem att sova pga värmen och när jag väl hade somnat så vaknade jag klockan 3 med ett öga som värkte, rann vätska ur och var geggigt och rött. Efter några 10 minuters ögonsköljande så lugnade det ner sig, måste ha varit något skräp där. Somnade om runt 4 och vaknade 7.30 och fick direkt gå ut och fixa cykeln i tävlingsskick. Där var förberedelserna nu till det väsentliga.

Själva loppet gick i värsta högsommarvärmen! Alldeles för varmt för mig just idag. Många var med, det talades om deltagarrekord! Roligt för ett sånt här litet evenemang. Starten närmade sig och som vanligt gick jag långt fram i startleden, fast jag skulle ta det lugnt. Redan från start satt jag på 5-7 rulle, fast jag skulle ta det lugnt. Hör och häpna, höll kvar med mitt "skall köra lugnt" i hela 9 minuter innan jag höjde farten första gången, blev till inget. Vilade 2 minuter innan jag prövade på nytt och tre minuter senare så gjorde jag tredje försöket och fick då en ganska bra lucka utan att förta mig, hade hoppats att någon skulle försöka brygga men ingen kom förrän hela klungan kom ikapp efter fyra kilometer. Och så fortsatte det under hela första halvan av loppet, räknar att jag gjorde åtta försök att få något till stånd under de första 35 kilometrarna.
Väl i Esse så var det dags för avgörandet, klungan hade krympt under hela loppet och kvar var uppskattningsvis 30 cyklister. Av dom stack jag, Vagcyklist, Keituri-Bros, Lars, Rasmus och Maku iväg och direkt fick vi igång ett fint samarbete. Loppet var avgjort till vår fördel. Vi jobbade bra fram till Purmo, där började värsta attack cyklingen. Personligen stod jag för ca 10 attacker under loppet sista 13 kilometer och utöver det hade Lars tre-fyra och Maku ett par attacker.
Sista stöten klämde Lars in ca 2 kilometer före mål när han kontrade en av mina attacker och vi andra bara satt och tittade på varandra. Loppet var kört och vår sju-manna grupp blev uppdelad i tre delar: Lars -Rasmus, Maku och Anders - Jag, Vagcyklist och Jukka. Lars vann före dom tre i andra gruppen, jag kom in som femma före Vagcyklist och Jukka.

Är jag själv nöjd med loppet då? Ja, det är ja väl. Kroppen fungerade okej, hade inte tappat allt för mycket under 2 veckors "paus". Cykeln har inte alls tappat något under pausen och är fortsttningsvis lika bäst. Framförallt fick jag toppen träning, Alla fartökningar, ryck och försök att skapa något känns av i bena. Taktiskt sätt var loppet en katastrof men i det här fallet fick jag bättre träning av att taktiken inte var på topp. Nya tag imorgon med distanspass och kanske till och med lite skogs-CX

Under loppet skedde också en vurpa. Hoppas att ni som var inblandad i vurpan återhämtar er snabbt och att  ni slipper på cykeln inom kort.

Bilder tagna av min mor. Dom får användas på det sättet att man länkar hit till detta inlägg.

Tredje attacken

Vagcyklist på vift

Vår utbrytar grupp

"Klungan"

Dom här anslöt senare till "klungan"

Dagens snabbe man

Resterna av klungan

Vad göra till helgen? - Inför PP-runt

I helg är det dags för vårklassikern "numero uno" i Jakobstadsnejden, PP-Prejs som Vagcyklist så fint döpte loppet till. Har aldrig deltagit i detta lopp som startar hela 7km hemifrån och nästan rundar det samma. Varför har jag aldrig kört det då? Alltid har det varit vid en opassande tidpunkt. Under åren som jag funderat på att delta har det i tur och ordning varit: sjukdom, Staffettkarneval och ifjol annan viktigare tävling. Alltid något som varit i vägen och likaså blev det i år också i och med att jag tänkt köra Fuij-Peloton GP istället.
Nu när jag varit sjuk så hade jag ingen som helst orsak att söka mig till Tammerfors och köra kanske landets tuffaste lopp. Det går på en 3.5km lång bana som skall avverkas 20 gånger, alltså "bara" 70 kilometer. Inte längden som gör loppet tufft som ni kanske gissat utan en backe på en och en halv kilometer står för den delen. Snabbt räknat blir det 30 av 70 kilometer som är uppför. Inget för en halvtjock cyklist som jag om man tar dom sista 10 dagarna i beaktan.

Men nu till det väsentliga i detta inlägg. Klara min kropp av att köra PP och en liten lättlätt runda efter eller skall jag bara köra lättlätt men lite längre istället? Vad lönar sig? Kan oroväckande startavgiften bli dyr för kroppen?
Där är några frågor som rullar runt i huvudet konstant på mig dom senaste dagarna. Innan jag blev sjuk hade jag till och med tankar om att skippa Tammerfors tävlingen och istället köra all-out från start på PP, men den planen har jag förkastat redan. Nu funderar jag mest om jag skall 1) köra solo distans medan alla andra har skoj och tävlar eller 2) komma med och sitta i klungan eller 3) tävla som alla andra. Solo distans kanske kroppens skulle må bäst av, men jag är i stort behov av lite hårdare pass vilket PP skulle bli. Sitta iklungan och min tävlingsdjävel går inte ihop, tyvärr. Får jag lida resten av sommaren om jag tävlar med dom andra?
Har mycket att fundera på före lördag. Bestämmer mig klockan 9.30 på lördag, på vägen till start.

Själva loppet går på dom vanligaste träningsvägarna i nejden, så 95% av dom som startar borde känna till varje meter. Utlovade vädret är toppen, ännu en sak som lockar mig att delta. Troligtvis kommer det att vara en ganska stor klunga som startar på lördag och till favoriterna skriver jag Vagcyklist, Martin, Lars, Rasmus och fjolårs vinnaren Maku. Kommer alla dom till start är dom helt klart med när det avgörs! Men såklart alla som deltar kan vara snabbast runt banan.

Nu blir det timmar av överläggande före jag vet vad jag gör på lördag. Fram till dess kan ni ju kika in lite från fjolårets lopp på den här LÄNKEN

Utbrytarna 2012, Maku var på humör

Typiskt

Årets finaste dag hittills, 22 grader sol och sommarkänslor här i Åbo idag, perfekt cykelföre med andra ord. Men Pettsson kan inte cykla idag, han skall städa och fixa lägenheten så att han kan lämna den imorgon. Surt, surare, surast säger jag bara!
Kika in ikväll, då borde ett längre inlägg om helgen som kommer finnas färdigt för läsning.

Underbara skärgård

Än en gång har jag förstärkt min kärlek till vägarna på Hirvensalo och Kakskerta. Blev knappa tre timmar idag och med det är jag mer än nöjd, trots att formen är långt ifrån vad den var för två veckor sedan. Bara att skynda långsamt så kommer den väl nog tillbaka, hoppas jag. I viloläge börjar jag åtminstone känna mig frisk, pulsen har hittat ner tillbaka och jag har slutat att svettas för minst lilla rörelse. Framsteg sker med andra ord.
Nästa träning finns inte inplanerad ännu då jag inte vet riktigt hur resten av veckan kommer att se ut. Kan hända att det blir en minirunda imorgon på förmiddagen men kan också hända att nästa runda blir först till helgen. Ett som är säkert är att jag skall sitta 8-10 timmar i sadeln till helgen, bara inte hälsan kommer och förstör det också.

Normal Kakskertaväg

Annan vanlig Kakskertaväg

Nästan sommarklädd

Cykelblogg goes inredningsblogg

En möbel i lägenheten i Åbo resten av veckan. Nog är den fin till och med så fin att den får komma på bild. Cykeln är det enda förutom två täcken och två kuddar som är kvar i lägenheten. Åbo livet börjar vara nerpackat!

MTB såld

Min Cube har fått en ägare! Trots detta finns ännu saker kvar på till SALU sidan, sadlar klingor och cykelmätare bland annat.
Är nu med andra ord MTB lös och det känns skönt! Ingen cykel som skriker ta mig till skogen för tillfället, troligtvis förblir det på det sättet några månader eller till och med år.

Inte min mera

Ny dag med nya möligheter

Efter en bra natt på sovfronten så har denna dag börjat mycket bättre än igår. Känner bara att det sista av sjukan kryper ut ur kroppen, toppen känsla! Nu är det bara att sticka till labbet och se vad för roligt som väntar där idag.

gammal bild från i höstas

Våren är kommen

Oj vad jag längtat efter att få cykla i värme! Idag fick jag äntligen göra det och på vilka vägar! Är helt förälskad i vägarna på Hirvensalo och Kakskerta, så besöker ni någon gång Åbo och har cykel med så se till att söka er ut till dessa två "öar". På vissa ställen så finns det inte en endaste rak väg meter, svänger nästan hela tiden, höger-vänster-upp-ner. Har inte cyklat lika roliga vägar någon annastans, inte ens på Mallorca! Det ni!

Gick på lite hårdare idag än under gårdagens smygrunda och fick bekräftat att kroppen inte riktigt är i skick ännu men att det helt klart går åt rätt håll. Hoppas på en god natts sömn, en lugn morgondag och att kroppen går ännu mera mot det friskare hållet. Bara kroppen tillåter blir det distansrunda på onsdag då jag har ledigt från labbkursen. Hoppas, hoppas, för jag vill ut på vägarna och njuta igen!

Dagens sällskap stod loket Keituri den äldre för

U-sväng

Livet kan allt göra u-svängar! Igår när jag hade kört ner hit till Åbo började jag direkt må halv dåligt, svettades hela tiden och var super trött. Efter att ha packat upp mitt liv ur väskorna och gjort mig klar för att krypa till drömmarnas värld så bestämde sig kroppen att jag inte alls ska få sova! Fyra timmars stirrande i taket och en genom svettig Pettsson som mådde riktigt illa blev resultatet av det.
Fick ju till sist börja sova, men tror ni inte att dom just idag klockan 7.OO inledde balkong uppfräshing på huset jag bor i. Dit for den sömnen! Låg kvar i sängen till klockan 11 då det var dags att söka sig till skola, men oj vad sliten jag var! Fanns ingen som helst lust att ens tänka på studier trots att det bara handlade om 4 timmar i labbet. Ville bara hem till en säng utan störande faktorer.
MEN efter en stund i labbet svängde allt! Plötsligt kändes allt på topp, livet lekte! Hade slutat att må illa, slutat att svettas, slutat att gäspa, slutat att drömma sig hem till lugn och ro och istället börjat planera en cykeltur till ikväll! Tänk vad det svänger!
Nu sticker jag med andra ord ut i solen och vårvärmen (18grader!) och trampar lite lungt bland dom gröna träden här i Åbo. Hörs

Back to square minus 2

Har inlett min väg tillbaka med två lätta pass. Igår blev det 30 minuter på trainern med lite enbens tramp och andra tekniksaker och idag blev det 50 km cykling ute. Under båda passen ville inte pulsen riktigt lägga sig där den brukar och ska vara men det är ju normalt efter att man sjukdomsvilat i en vecka. Eller åtminstone brukar det ta några pass för min kropp att hitta tillbaka till det normala. Det som är mer oroväckande är hur kantiga benen blivit under veckan. Högerbenet vara bara med idag och vänsterbenet trampade trianglar. Hoppas det vänder inom kort.
Tack vare sjukdomen skippar jag min nästa inplanerade tävling som var Fuij Peloton GP. Satsar istället på träning på egenhand under inkommande vecka och helg. Nu till först körs träningen här i Åbo var jag skall studera lite nu i veckan och till helgen kör jag många kilometer på hemhemma.

Long time no see säger jag åt Åbo vägarna

Fint erbjudande från Rose

Fick idag ett mail från Rose med en fin nyhet. Rose är nu första cykelförsäljaren som redan nu erbjuder landsvägscyklar utrustade med Shimano Ultegra-6800. Ultegra-6800 är 2014 år modell och kommer att dyka upp i butikerna tidigast till hösten detta år, trots detta erbjuder redan nu Rose denna 11-delade grupp på sina landsvägsmodeller som har ändelsen"-3000" i namnet utan extra kostnad!
Om Shimano flyttat ner de nya egenskaperna från Dura-Ace 9000 gruppen till nya Ultegra så kan det inte vara annat än en bra växelgrupp! Läs mer HÄR

Skärmdump från Rose

Gummiben

Den där känslan man har i benen efter en rejäl massage! Obeskrivlig, måste helt klart upplevas!

Annars börjar känslan i kroppen gå åt rätt håll, tror till och med att jag cyklar imorgon! Hoppas hoppas!

I just want to ride my bicycle

Men nu just går det inte. Testade rulla en timme igår och tänkte hosta ut lungorna efteråt. Pulsen var 5-10 slag för hög under rundan och efteråt fortsatte pulsen att vara alltför hög. Som tur var ösregnar det nu vilket tröstar lite åtminstone. Nya tag till helgen för då testar jag på nytt. Nu blir det massage för att rensa benen.

Satte upp lite mera saker på "till SALU" sidan för den intresserade.

Satakunnan ajot, dag 2

Andra dagen på Satakunnan ajot blev en jobbig historia för alla inblandade. Jobbigt för mig blev det då jag stannade kvar på hotellet med luftrör som inte ville samarbeta trots att jag ville tävla, ibland måste man spela klok och tänka lite längre fram än bara någon timme. Dom som tävlade hade det trots allt lite jobbigare än mig trots att tävlingen gick i makligt tempo. Orsaken till detta var vädret som bjöd på vågrätt regn och fyra grader.
Följden av detta var att jag inte var ensam som inte startade samt att närmare 20 stycken cyklister steg av under det 125 kilometer långa loppet. Alla dessa lär ska ha klagat på att varken deras händer eller fötter klarat mera.
Resultatmässigt så blev dagen relativt bra för NCK, Jaakko spurtade in på en 7. plats i klungspurten, det blev bästa resultatet för oss under hela helgen. Kenneth kom in i den decimerade klungan på en 21. plats. I totalen så gjorde dagens  många avbrytningar att det blev stora förändringar för oss. Jaakko steg från ca 20. till 16. och Kenneth steg från ca 35. till 22..
Svider brutalt att hälsan tvingade mig att avstå från tävlingen då jag låg på en 15. plats inför samt då jag visste att avslutningen skulle ha passat mig. Men som sagt hälsan är viktigare än en liten tävling som inte alls finns med på listan av dom viktigare tävlingarna.

Resultat

Bilder

Satakunnan ajot, etapp 2

DNS. Inte alls roligt men jag måste vara klok och inte göra situationen värre. Nu skall jag sova en par timmar till sedan avnjuta frukost i lugn och ro, sedan när klockan närmar sig 14 och då borde jag bli hämtad av farsan och Kenneth från hotellet igen. Håller tummarna för Kenneth och Jaakko! Nya tävlingstag om någon vecka då luftrören börjat samarbeta med mig.

Satakunnan ajot, dag 1

Dagen började med den tillhörande morgonpromenaden i svalt och fuktigt väder. Redan då hann Keneth och jag bli lite orolig över om vi skull hamna att köra i regn. Väl på plats på tävlingsplatsen så började allt torka upp, vilket gladde oss.

Till loppen då. Först prologen på 1.7 kilometer. Den gick dåligt! Fick inte alls ut den kraft ur benen och lungorna som jag vet finns där. Kändes bara dåligt! Iden räckte ändå till en 17. plats vilket nu inte är helt värdelöst, men inte är jag nöjd! Nya tag till etappen var enda som jag försökte få in i huvudet efteråt. Ut ur munnen kom däremot allt möjligt....dåligt. Morgonmålet avnjöts på nytt en gång och luftrören rensades hostandes så ordentligt att blod blandades med slemmet.

Till etappen hade humöret stigit en aning och luftrören lugna ner sig en aning. Gick in utan press, skulle bara se om kroppen, främst då luftrören, håller för tävling. Från kilometer 0 var det full gas och klungan var som ett pärlband direkt. Tack vare att rutten gick mestadels på öppna fält och att vinden fläktade på ordentligt så fick vi köra ordentligt med kantvind.

Benen var betydligt bättre på etappen än på prologen och luftrören störde mig inte nämnvärt under tävlingen. Hängde med och bryggade upp till någon utbrytning men mina och alla andras försök blev till inget idag. Snittfarten på hela etappen låg ändå på 43km/h, så var inte precis lätt att komma iväg. Jobbigaste delen av loppet var andra varvet då vi på dryga 14 kilometer snittade över 45km/h! Svettigt värre kan jag säga.

När målet närmade sig och teamen började ställa upp sina spurttåg så var jag precis som förra helgen helt fel placerad och på mitt hjul satt Jaakko. Snabbt tänkt jag att skall jag spurta om bonussekunder så bränner jag alltför mycket redan under vägen till en bra position, så jag tänkte att jag kör ett uppdrag åt Jaakko, som har en bra spurt normalt. Efter att ha funderat i max en sekund satte jag fart på täten med Jaakko på rulle och med kilometern kvar var vi etta-två och vi hade plötsligt bästa möjliga utgångsläge, roligt att se teamens miner då lilla NCK kommer med två man och susar förbi deras uppdrag. Etta-två genom sista kurvan och direkt ut ur den drog jag igång spurten, vid 100 meter kvar tog jag slut och vek till sidan. Jaakko öppnade men direkt kom teamens spurtare förbi och hela vårt försök sket sig! Så kan det gå, vi försökte och det gick nästan! Bra första försök. Efter etappen så upprepades samma procedur som efter prologen, morgonmålet avnjöts för tredje gången även denna gång med blod smak.

Skall sova på saken och se hur luftrören mår imorgon men nu just är jag väldigt osäker på start imorgon. Vill inte förstöra våren och sommaren redan nu. Avvaktar och ser hur det känns imorgon.

Raceday shirt

Resultat:

Prolog

Etapp 1

Satakunnan ajot, inför

Som ni tidigare läst så vankas tävlingar ihelg igen. Nu står årets andra etapplopp på schemat och platsen är Björneborg. Tävlingen består av prolog och två etapper. Prologen är 1.7kilometer med en målbacke, etapp 1 är 91 kilometer lång och avslutas i samma backe som prologen. Sista etappen på söndag är 125 kilometer och kommer att vara en enda lång kantvindskörning.
Hoppas verkligen att benen spelar min melodi för prologen torde kunna passa mig. För resten av helgen får jag se vad benen säger men skall nog eventuell försöka med nått offensivt.
Från NCK deltar förutom jag också Kenneth och Jaakko. Med andra ord samma gäng som förra helgen.

Avfärd

Bilen packad med två Rosar, en Scotte och en massa hjul och annat nödvändigt. Det ska tävlas ihelg!

Första preppen

Första preppen inför helgen avklarat idag med en skön slapprunda med far och cykeltvätt. Nu borde kroppen och cykeln var redo för Satakunnanajot. Ett inför-inlägg kommer som vanligt imorgon och fram tills det så kan ni ju läsa hur det gick ifjol när jag deltog i Kilpa klassen i samma lopp, Satakunnanajot 2012 lördag och Satakunnanajot 2012 söndag.

Nytvättad och redo

Vilodag, vappen och dubbelpass

Igår var det vappen eller valborgsmässoafton som det så vackert heter. Dagen till ära blev det näst intill totalvila, kroppen meddelade direkt jag steg upp ur sängen att idag skall Herr Mattsson ta det lugnt. Lyssnade på kroppen och bytte bort min inplanerade 90 minuters rehab runda till 30 minuter promenad och bena var som nya igen! Roligt då kroppen svara positivt direkt man lyssnar på den!

Till kvällen blev det filmdax med min underbara flickvän. Först lite pangpang i form av Olympus has Fallen på bio och sedan lite humörupplyftning med Despicable Me efteråt. Två toppen filmer kan jag lätt konstatera! Skönt att bara få slappa en hel dag, mera sånt.

Idag var det ny dag med nya möjligheter. För att fira den röda dagen blev det dubbelpass tillsammans med Kenneth. Första passet skulle vara jobbigt, mission completed kan man konstatera. Par-tempo blir aldrig lättare! Andra skulle vara ett rehab-pass, även där lyckades åtminstone jag då benen nu är betydligt fräschare än vad dom var före rundan.

Fina vyer vid stranden idag

Imorgon blir det sista cykelturen innan helgens tävlingar. Ca 2 timmar i lugnt tempo med någon spurt låter som rätt medicin för att hitta benen till helgens bravader.

Även idag drog Vagcyklists hemmaläger ett stort gäng till torget! Pirrade nog lite i bena då man var där civiltklädd