#festive500 pt3 - nära att ge upp

Tredje rundan i årets #festive500 och inte under mina tre tidigare år har jag varit så när att skita i hela utmaningen som idag. För det första så var kroppen rejält sliten efter gårdagen, händerna hade inte fått tillbaka all värme än efter gårdagens runda och så var det kallare än utlovat imorse, -10 grader. Men jag stack ut, väntade bara en dryg timme extra innan jag stack ut så att jag skulle få upp värmen i kroppen samtidigt som utetempen skulle gå upp lite.

Väl ute gick allt bra, reggade kilometer i rekord takt! Höll även upp värmen bra tack vare att jag körde marginellt hårdare än vanlig distansfart. Allt fortsatte bra ända tills knappa 90 km var cyklade, då vinters andra punktering smal till. Lärde nog invånarna i Larsmo nya ord när däcket var tomt eftersom mina händer hade blivit kalla en stund innan och var inte alls säker på om jag skulle klara av att byta däck. Fick in en ny slang i däcket så att jag kunde fortsätta. Stelfrusen satt jag nu på cykeln och bara stressade mig hemåt samtidigt som jag hoppades att jag skulle klara mig punkteringsfri genom alla vägar med mördargrus hem. Men tog inte länge innan nästa punktering var ett faktum... Den här gången var det som tur var en pyspunkka så genom att ha pumpppauser under de sista 15 kilometerna så slapp jag ringa efter skjuts. Får dock erkänna att jag tog fram telefonen för att ringa efter skjuts både en, två och tre gånger under rundan.

Väl hemma var det minimal skillnad mellan mig och en isbit. Frös som aldrig tidigare på grund av den ryckiga avslutningen med mellanmjölk och pumppauser. Men hem kom jag och 114 kilometer fick jag logga i Strava! "Bara" 111km kvar nu då per dag i två dagar... Kämpa Pettsson.
Avslutar med två bilder från en runda för några år sedan då jag var nära samma nedkylning som idag. Enda skillnaderna var att jag rundan gick i Tyskland och Schweiz samt att jag fick slänga mig i ett kokhett badkar för att tina upp mig efter rundan