Tervaetapit

Ursäkta ursäkta att detta inlägg inte kommit online förrän nu. Har bara inte hunnit lägga tid på bloggen under veckan. Nåja nog med ursäkter, nu till det väsentliga.

Tervaetapit är ett två dagars etapplopp som under de senare årens återuppstått från de döda. Tidigare lär det ska ha varit en av de finare tävlingarna i norra Finland. Så är det ännu måste jag nog säga. Loppet består av 11km Tempo, 77km landsväg och dryga 40km kvarterslopp. De två första går på en superfin, rolig och lite backig bana en bit utanför Uleåborg. Speciellt är det att tempot och linjeloppet körs på samma runda, vilket kan tyckas bli tråkigt till sist. Som tur var är rundan såpass omväxlande att den inte hann bli tråkig.
Söndagens kvarterslopp består 20 varv på en bana med en massa högersvängar i Uleåborgs centrum, 240 stycken totalt!

Själva tävlingen då. Innan tempot gick jag bara runt och beundrade allas temporaketer. Alla förutom jag tycktes ha en värsting att lida på. Trots det så fick jag till tempot riktigt bra och slog många med hel utrustning. Banan bjöd på kantvind/motvind hela tiden vilket gjorde loppet mentalt tufft, men det är ju lika för alla. 15.17 på 11km gav en 9. plats.
I landsvägsloppet var taktiken klar, spara bena till det "rätta" tillfället. Prövade lite i kantvinden tidigt men blev till inget. Vid första spurtpriset satt jag på hjul i en attack och lyckades spurta mig till en andra plats och 3 sekunder. Efter spurtpriset trodde jag loppet var avgjort, alla tre förhandsfavoriter plus jag var lösa. Men såklart ville Visilla inte köra, konstigt. Tävlingen fortsatte passivt för min del, lät andra sköta jobbet för att spara mig till slutet. Men till sist lyckades två grupper á två cykister smita loss. Försökte brygga men gick inte. Rullade in med klungan och steg till 7. i sammandraget tack vare bonussekunderna.
 Till kvartersloppet gick jag med målet att ta någon bonus sekund till för att stiga ytterligare. Redan tre första varven höll min plan på att gå till skogs då jag nästan blev avhängd. Var inte alls redo. Tillbaka kom jag och efter att ha dragit igång spurten till första spurtpriset så fick jag hem 1 sekund. Sparade mig så gott det gick resten av loppet och missade såklart då loppet avgjordes. Så går det om man spelar smart. Försökte lite på slutet men klungan släppte inte lös mig så jag rullade in i den samma. 5. i sammandraget blev min slutplacering och med den kan jag inte vara annat än nöjd!

Attack ut på sista varvet (foto:Jari Birling)

Tervaetapit var helt klart en fin tävling, nästan på hemma plan! På nytt nästa år med all säkerhet!