Väl uppe i banan på uppvärmningen fortsatte noll-känslan. Kändes som att jag bara trampade och inget speciellt hände. Försökte intala mig att det vänder då det blir allvar. Fortsatte uppvärmningen på teknikrullarna och då plötsligt hittade jag en känsla som jag inte haft tidigare på dem. Allt kändes stabilt och benen bara spann på i en väldigt högkadens utan att jag behövde koncentrera mig nämnvärt.
Stod som planerat över första grenen 570m då jag inte hade eller har de kvaliteter som krävs för den grenen. Så speciellt nu när jag är nertränad i en uppbyggningsfas så ser jag ingen nytta i att köra det loppet för min egen del. Redan till december så kan det hända att jag kör loppet då jag då lär göra ändringar i min träning. Grenen vann som väntat David Mayer, ganska överlägset enligt mig.
Det 24 varv långa Scratch var första loppet jag körde. Skulle ta det lugnt och känna på motståndet, var det tänkt. Men tyckte det gick för saktat så attackerade efter något varv. Fick ett halvt varv på klungan men ingen kompis så gav upp med 14 varv kvar. Satt några varv i klungan innan jag gjorde nästa utfärd med nio varv kvar. Körde solo en stund innan Oskar Djärv bryggade ikapp och vi körde tillsammans in mot mål. Hade den inre linjen inför spurten men hade inte krafter att stå emot Oskar efter min knappa 20 varv i (solo) utbrytning. Började alltså dagen med en andraplats
Min andra gren var poänglopp (40 varv & 8 spurter), min favorit! Grenen som jag vann ett FM brons på i somras. Som vanligt så stod jag över den första spurten. Men därefter så såg jag till att kamma hem två vinster och en andra plats vilket gav mig åtta poäng och ledning med Marcus Streijffert och Viktor Lundmark strax efter. Bevakade bara efter det och tog hem två en poängare för att säkerställa grensegern. Säsongens första vinst var ett faktum, kanon!
Kvällens fjärde och min tredje start var eliminering. Har inte förstått mig på taktiken än i denna gren, kör alltför oekonomiskt men på något konstigt sätt fungerar det ändå. Det blev jobbigt och jag var rejält illa ute två gånger om igår men klarade mig kvar enda till sista paret och var det en tidig attack som gällde och den gav mig grenvinsten över legenden Crosstomppa! Andra vinsten för säsongen!
Lånad från Velodromen CKs FB-sida tagen efter elimineringen |
Kvällens sista gren var 3000m förföljelse. Hade siktat på banrekord trots att benen och kropp inte var på hugget inför tävlingen, det betydde att jag skulle under 4 minuter på den långsamma Falu velodromen. Klasskompis Jonatan Bejmar startade upp grenen med att köra nytt banrekord redan i första paret. Starkt av triathleten som enligt sig själv inte får cykla tillräckligt! Jag var i andra paret och ställdes mot Viktor Lundqvist, inte för att jag brydde mig om vem jag körde mot då jag bara gjorde mitt eget race. Körde på hårt direkt från start, varvtiderna låg en bra bit under 14 sekunder och Lundqvist rygg kom emot och försvann bakom mig. Mot slutet visade det sig att jag hade gått ut lite väl hårt då varv tiderna gick upp mot 14.5 och till och med knappa 15 men jag klarade att hålla ihop det hela vägen in. Klockan stannade på 3.52.5 vilket får ses som en okej tid med tre grenar med aktivt tävlande innan. Nytt banrekord blev det också med 10 sekunder under det gamla, 6 sekunder under Jonatans. Blev även vinst här då ingen annan klarade av att slå varken min eller Jonatans tid!
Första tävlingsdagen för säsongen resulterade i tre vinster och en andra plats! Hade någon sagt det åt mig innan hade jag bara skrattat åt dem. Trodde verkligen inte på mig själv! Men tydligen räckte det ändå och kanske man får börja tro mer på sig själv till nästa tävling. Nästa start blir redan om två veckor då deltävling två i Velodromcupen ordnas! Innan dess så skall jag förklara lite om de olika grenarna som man tävlar i på velodromen så att ni som inte är bekanta med velodromcykling får lite hum om det.
Nöjd Pettsson efter prisutdelning |
Kvällens skörd |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar