Trött på Rhodos - Rhodes GP UCI 1.2

Gårdagen var inte bra för skallen! Tydligen hade hjärnan kommit på att jag skulle vara kass, piss, sämst och värdelös. Skämdes för dagens prestation innan ens dagen börjat. Sjukt vad första tävlingen för året kan göra!

På lokala velodromen för lagpresentation igår kväll

Nya tag idag och lite bättre mellan öronen. När det drog ihop sig för start ville jag vara långt framme direkt så stod i tredje led när masterstarten gick. Som vanligt droppade jag 100 platser på 30 sekunder och fick ändå jaga placeringar. Patetiskt vad jag är dålig på positionering i klungan. Men man blir väl inte bra på sånt man inte tränar på och i finska tävlingar behöver man inte vara bra på att positionera sig för att kunna positionera sig rätt.

Bena kändes riktigt bra i början av loppet så efter runt 40 minuter tyckte jag att en attack var på sin plats så det blev en liten patetisk självmordsutbrytning tillsammans med en grek som varade 20 minuter. Var nummer tre uppe på dagens första större stigning, stort för en halvfet plattlänning som mig!
Mindre stort var min förmåga att åka utför. Patetiskt. Men som sagt man blir bra på det man tränar på och nej, trainer och velodrom gör en inte till utförs virituos ala Sagan och Nibali. Cyklar inte snabbast uppför men cyklar om möjligt långsammare utför.... Förbättring Petter!

Starten på årets, om än korta, utbrytning

I väntan på dagens större stigning, 15 km på knappa 4% i snitt, som kom med 80 km till mål så gick tävlingen lätt. Satt med och njöt, åt och drack. Väl när stigningen kom satt jag bra med, tre-fyra cyklister framför mig. Satt med lätt utan problem, tills det kom en liten utförslöpa. Jag tappade allt och var plötsligt tredje-fjärde sista cyklist. Som sagt patetiskt. Precis då valde Team Wiggins att gasa lite och den lucka bakåt som jag skapat täpptes aldrig igen. Surt! Hade inte krävts några stora watt för att täcka den men hade ätit och druckit för lite så klarade inte av att producera vad som krävdes.

Bildade snabbt en duo med en britt som jag körde partempo tillsammans med sista 60 kilometerna. Trött som bara den i mål men trots det så gick det ändå att köra relativt hårt ända in i mål. Reultatet blev inget att skriva hem om i och med en 124 plats. Men första UCI racet som jag går i mål på så det får jag väl vara nöjd över. Även skönt att få drygt 190 tävlingskilometrar på kontot!

Till nästa start så tar jag med mig att sitta bättre i klungan, äta och dricka mer samt tänka bättre! Utförsåkningen måste också slipas på under veckan!

Tills nästa gång! Ha det gött nu blir det tidigt natt för min del!