När jag körde mitt längre tempo första gången så ställde den nya positionen till det lite för mig. Musklerna var inte vana att jobba sådär länge i den nya positionen så benen tog slut långt innan den övriga kroppen började känna sig ansträngd. Konstigt vore det om jag inte skulle lägga märke till den relativt stora ändringen i sitt positionen, så att det gick sådär var ju inte precis överraskande.
Torsdags tempot med klubben blev en seg historia. Sliten efter onsdagens långa tempo så klarade jag inte riktig att hålla upp farten. Även nu bråkade musklerna lite, men klart bättre än dagen innan.
Idag såg jag ljuset! På dagens tempo körning löpte det på som det skall göra. Musklerna klagade inte på den nya positionen och knät värkte inte! :)
Som tur var blåste det relativt mycket på min vindkänsliga bana så jag fick inte någon supertid, men trots det klart nöjd.
Inför nästa helgs Cup-avslutning kvarstår 2 tempopass, 1 massage, 4 rulla-benen-rundor och lite cykelmeck för att kapa det sista lilla luftmotståndet. Gonna be good!
Avslutar med en låt som kommer att finnas i mina öron nästa helg. En låt som delvist ändrade mitt liv, men mer om det i ett kommande inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar