Såja, sista jobbigare dagen på holmen paketerad. Är ju nästan ett måste att köra Sa Calobra en gång per besök på holmen och med den fina vinter jag haft så räknade jag kallt med rekord igår då jag släkte lampan.
När jag vaknade idag var jag inte alls lika säker! Var rejält trött och sliten, hoppades bara det skulle släppa när jag väl sadlade X-Liten. Det gjorde det inte. Det gick att cykla, Z2 watt kändes bra men direkt watten steg lite så strejkade kroppen. Som tur var, var inte hela resan lika. Utan när jag kom till Caimari och skulle börja klättra lugnt till Lluc så släppte det! Första gången någonsin som jag hittat ett flyt i att cykla saktat uppför berg!
Enda upp till toppen på Sa Calobra stigningen gick det bra. Väl över krönet så blev jag lite skeptisk, lockade inte det minsta att köra utför den kurviga vägen! Inte heller dom mörka molnen utöver havet lockade. Men utför stack jag trots allt. Nytt PB ner trots att jag var väldigt hård på bromsen och trots regnet som började falla när jag kom ner mot hamnen. Väl nere tog jag av mig vindvästen, knäppte ett kort och förberedde mig mentalt för att lida.
Bara att rulla iväg i regnet uppför, hoppades att det skulle lugna ner sig mot toppen så att inte vägarna skulle bli halare än normalt. Som tur var gjorde det! Kämpade uppför utan flyt, orkade inte hålla watten där dom skulle vara men ändå gick det bra! Nytt rekord med tre minuter! Och det med trötta, slitna ben som nästintill vägrade samarbeta. Härligt!
På hemvägen hakade jag på ett gäng svenskar och lekte lite lagtempo med dom. Farten blev mest mellanmjölk på grund av "vägmöblerna" men tyckte ändå benen svarade riktigt bra trots dosen från tidigare under passet. Blir roligt att testa benen hemma i Finland på platten om några dagar! Men imorgon ännu skall det trampas här. Lätt distans på schemat.